söndag 20 mars 2011

Vi som "loggar in" och de som hela tiden är där

I spårvagnen genom ett nattligt Helsingfors berättade Ronja om den generationsskillnad hon lagt märke till när det gäller förhållandet till internet: De finns generationen som "sätter sig vid datorn och loggar in" och så finns det generationen som har har internet omkring sig hela tiden, "det går inte att skilja mellan internet och resten av livet, de går in i varandra".


Personligen måste jag säga att jag än så länge tyvärr är en oldie, jag slår mig ner och loggar propert in, och jag tycker det är ett ganska skönt sätt att leva på. 
Men jag inser också att det finns andra sfärer. Jag tror till och med att jag eventuellt skulle gilla någon av de sfärerna, men för att förstå hur det kan vara där måste man säkert ha en smarttelefon och det kommer jag nog inte att ha på länge.


Jag får alltså nöja mig med rapporter från folk som varit där, som Ronja. Om jag förstod saken rätt så är de ivrigaste i den nya generationen extra nöjda över att man t ex hela tiden kan rapportera var man är genom att "checka in" på olika ställen (det här har jag sett i folks Fb-statusar men pinsamt nog trott det var ett skämt). Detta, säger de som tjänar pengar på att erbjuda tjänsten, är en fördel för då kan man till exempel hitta en kompis som just då checkat in på något närliggande ställe. Kusligt, tyckte då jag - men Ronja höll inte riktigt med och eftersom hon har kollen och är smart så måste jag också vara lite försiktig i frågan. Snubben som checkade in överallt och även rapporterade sin vikt till resten av världen varje morgon, han tyckte att detta internet överallt gör att skillnaden mellan privatpersonen och yrkesrollen suddas ut. En bra grej, tyckte han. 


Gissa i vilken bransch den killen är? 


Rätt gissat; han har ett företag i mediabranschen. Jag tror kanske inte att grävmaskinisten eller sjuksköterskan - eller för den del läkaren - har så stor nytta av en roll-osmos. Fast det är klart, alla behöver ju inte göra lika.


(Och Ronja, om jag nu refererat helt fel så får du gärna korrigera. Det var ju ändå natt och vi hade druckit bål.)

4 kommentarer:

  1. Vad fint att få fortsätta diskussionen så här inloggad ;-)

    Kunde egentligen bara tillägga en poäng om geopositioneringstjänster, som jag glömde att säga, och det är att jag inte tror så mycket på att vi kommer få en framtid där alla hela tiden talar om var de här (har själv provat det ett tag som test och inte riktigt sett nyttan ännu), men däremot kommer smarttelefonerna leda till det som kallas för "augmented reality". När vi alla har internet i fickan hela tiden kommer verkligheten alltså att innehålla flera lager, till exempel genom tjänster som utnyttjar geopositionering i mobilen.

    Ett exempel: när jag står på gatan och ska välja lunchrestaurang så kan jag gå in på en av alla dessa incheckningstjänster och se vilka spår och kommentarer som folk har lämnat. Tidigare besökare kan därmed tipsa om sin favoritrestaurang, rekommendera laxpastan eller varna för den sura servitören. På det sättet får du en slags guide till vanliga människors smultronställen i staden, vilket jag tycker är ganska sympatiskt.

    Ett annat exempel är att många Wikipedia-artiklar är knutna till en fysisk plats, så om jag exempelvis vandrar genom en främmande stad behöver jag bara ange var jag är för att hitta Wikipedia-artiklar som anger alla sevärdheter, historiska platser och dylikt i närheten av mig.

    I skrivande stund kom jag på ytterligare en fin potentiell tjänst som leder till en sådan här "förstärkt verklighet": att koppla ihop fiktiva platser med deras verkliga förlagor. Tänk vad fint det skulle vara att vandra genom Helsingfors och när du rundar ett visst gathörn ploppar en skönlitterär skildring av Kjell Westö upp som beskriver samma plats. I det ser jag nog ett större värde än i att kunna ta spontana kaffen med incheckade vänner...

    /Ronja

    SvaraRadera
  2. Tack Ronja! Det där låter mycket bättre än att rapportera morgonvikt&varje position direkt till www.

    Men på tal om "förstärkt verklighet"- tänk att vandra omkring helt utan nånting i fickan! Nu låter det säkert lite töntigt i sammanhanget, men jag känner redan en viss äventyrlighet om jag går till butiken över gatan utan mobil (trots att den är hur osmart som helst) ...

    SvaraRadera
  3. Jag känner igen känslan, ibland är jag så modig att jag joggar utan mobil trots att ju vad som helst kan hända! Samtidigt skulle det ju faktiskt vara svårt att klara sig utan den om något faktist skulle hända eftersom jag outsourcat det mesta till mobilen - jag minns inga telefonnummer längre utantill, och när jag ska åka till något obekant ställe kollar jag nu för tiden inte ens upp rutten på förhand eftersom jag har karta och GPS i mobilen...

    SvaraRadera
  4. Ronja, vi har alltså en alldeles ny form av nyhjälplöshet på gång!

    SvaraRadera