torsdag 17 mars 2011

Kulturskryt för litet barn

"Titta," sa jag till tvååringen vid morgongröten och pekade på kulturuppslaget, "jag känner henne och henne och henne och honom." Endast en av nyllena på uppslaget kände jag inte, och det var någon Salon du Livre-snubbe i Paris. Bra saldo, tyckte jag, plats för facedroppingskryt.

Barnet pekade efter: "Mamma känner homon och homon och homon och homon."

Är det så att alla ungar i något skede av talutvecklingen säger "homon" istället för "honom"? Båda våra ungar har gjort så. Jag älskar den fasen.

5 kommentarer:

  1. Förresten. Kulturskryt. Bra ord. Det tangerar lite det vi diskuterade sist. Och det lilla bokutkastet du fick med dig. Och hur man blir som man blir. Kanske för att ens föräldrar kulturskryter för mycket?

    På tal om det så trodde ju min stora svenska kärlek som jag träffade på Island att jag drev med honom då jag läste Hbl och ÅU på Nordens hus. Han kunde inte fatta att jag kände till minst en person i varje tidning. Å jisses. För 18 år sen kände jag ju knappt nån.

    SvaraRadera
  2. Men är det inte likadant på Island då, att man har goda chanser att känna nån i tidningen?

    SvaraRadera
  3. Jo, väl. Men han var ju svedu. Int ser du dina kaverin så ofta i DN.

    SvaraRadera
  4. Aj jo, så var det. Hade lite glömt, urs.

    SvaraRadera