Hur vet man att en tv-serie är ens favorit? Jo, om:
... det finns en version av So long, farewell ur The Sound of Music med.
... Madickens pappa (jaja, Björn Granath) dyker upp som normjobbig mansgris.
... man får tillfälle att avnjuta repliken "Din tid på Ekorrstigen är slut!"
Av någon anledning fick den där ekorrstigsrepliken mig att skratta så ögonen (faktiskt) tårades. Jag fattar inte riktigt varför, men det var ett bra slut på en måndag som började med att jag körde en wc-pappersrulle i tvättmaskinen tillsammans med en massa petiga barnkläder.
Vet du, jag var hos gynekologen förra veckan och för första gången gick jag dit med nyfikenhet i sinnet för på något vis hade jag inbillat mig att bara för att jag tittat på Gynekologen i Askim så skulle det vara annorlunda (gemytligare?) än vanligt. Men nä, det var samma kala, sterila hälsostationsmiljö som vanligt.
SvaraRaderaJa Karro, visst ändrar Askim ens gynförväntningar? Jag tycker gynekologbesök irl är ganska odramatiskt, men senast fick jag en mystisk känsla av att själva läkaren också hade sett serien. (Min fantasi har dock sina livligare stunder.)
SvaraRaderaNu väntar jag bara på den dag då det hänger en mobilmås ovanför gynstolen. DÅ VET JAG.
Aaaargh! Måste ju bara se den. Hoppas jag är riktigt snorig i morgon så skall jag maratonkolla under täcket. Både So long och Madickens pappa. ja och Måsen, då. Men den ger mig inget. Än.
SvaraRaderaSåklart måste du kolla! Lycka till med snoret!
SvaraRaderaNu har jag också sett på Gynekologen!! På min iPad, dessutom. Det kändes lyxigt att kunna hänga med, nu gäller det bara att hinna se fler än ett avsnitt.
SvaraRaderaHurra Karin vad bra!Vill gärna höra dina åsikter sen.
SvaraRaderaOch shit vad den är bra! Har bara hunnit med ett avsnitt ännu, men dock. Hur har inte tidningarna upptäckt den? Skulle jag skriva tv-tablåer skulle den här serien alltid få plats.
SvaraRaderaSom sagt bara ett avsnitt ännu. Men det slog till direkt. Det där vemodet. Den där inkapslade ångesten. Alla krångliga mänskorelationer. Men ändå. Humor.
Och bland alla relationer. Den där kvinnliga euforiska vänskapen. Att känna att man känt den andra alltid. Som en förälskelse.
Avslöja inte. Men jag hoppas verkligen att man inte schabblar bort det med att göra henne lesbisk.
Ja, det är faktiskt underligt att det inte varit mera hallå. Det här skulle man ju kunna skriva metervis om istället för om bara Solsidan. Och jag ska inte avslöja nånting!
SvaraRadera