Det bestående intrycket från dagen är ändå kvinnan i treans spårvagn. Hon som sagt i röd jacka och sov, hon hade vandringskängor på fötterna och sönderslagen mun.
Så mycket om att slåss alltså.
Det rimmar illa
5 dagar sedan
tisdag 8 mars 2011
Det bestående intrycket. Att slåss.
Det verkar vila någon förbannelse över dagens Hbl: Nu är den borta igen. Men innan den försvann hann jag faktiskt läsa den och jag håller med alla arga (som Smilla), för rubriksättningen "Kvinnor slår ut männen" är inget vidare alls. Särskilt som det ju inte stämmer och ännu mera särskilt för att det är dåligt att uttrycka det som om det var nån sorts könskrig på gång. Det är inget könskrig på gång, det är folk som försöker leva med varandra och det är jäkligt svårt men kommer kanske att lyckas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ah, obehagligt. Det finns ett gäng alkoholister som hänger tillsammans på spårvagnshållplatser i centrum och ut mot Hagnäs-Sörnäs. De har oftast bara en kvinna med sig och nu som då ser man henne med sönderslagna ansiktsdrag. Man skulle vilja göra något, men vad?
SvaraRaderaMitt jobbs lokalblaska Östgötacorrespondenten ("Corren") gjorde en grej på "om 30 år lever vi i Amazonia". Det gjorde mig för sur för att läsa själva artikeln men jag känner igen begreppet så jag tror det syftar på någon bok som egentligen är ganska konservativ.
SvaraRaderaJag roas iochförsig av tanken på ett kommande matriarkat. Nu när vi börjat städa ut föreställningarna om att pojkar är mer begåvade i vissa ämnen kommer det då och då undersökningar som visar att flickor i regel har bättre betyg - i allt.
Och de svenska universiteten blir alltmer kvinnodominerade (vad gäller studenter alltså - kampen om professorstjänsterna pågår ännu). De tekniska fakulteterna är de sista mansbastionerna.
Nu uppfinner patriarkatet nya vägar - således anser man numera att utbildning inte är allt osv. Men om utbildning är värt något för förmågan att lyckas i livet - och vårt samhälle vilar rätt tungt på den övertygelsen - så kommer kvinnor att ha de tyngre posterna i samhället om ett par generationer.
Det är en rolig tanke. Men man kan ju inte bara utgå från att siffrorna kommer peka rakt fram för alltid. Det finns dessutom gott om siffror som inte pekar åt rätt håll alls.
Och det finns fortfarande gott om välkammade medelklasspojkar som får fina betyg.
Lite som när någon jublade om att svensk idrotts framtid är damidrotten - en omständighet som väl torde bero på att damidrott är en växande (dvs outvecklad) verksamhet i världen medan Sverige ligger relativt långt fram. Det finns alltså ett försprång som därmed troligen också kommer att sjunka ihop vad det lider. Knappast något som en påverkar styrkeförhållandet damidrott -herridrott, i synnerhet inte internationellt.
Många journalister borde få gå och lägga sig utan kvällsmat.
U.J.
Ja Mathias, vad skulle vara vettigt att göra? Ringa nånstans? Erbjuda husrum, mat å skydd? Allt det där känns som överkurs men jag är inte säker på att det är det. Jag tror i alla fall att en sak som kunde vara bra är att försöka se, titta helt enkelt, inte vända bort blicken och gå förbi som en sten på ben. Kanske inte så mycket för gängets och kvinnas skull (de kanske inte ens märker det) men för det kollektivas skull. Att man är flera som ser och funderar på vad man borde göra. Kanske nån sen nångång kommer på nånting?
SvaraRadera"Om 30 år lever vi i AMAZONIA"? Åh hjälp. Tack Urban för den.
Nä, men jag är ganska trött på det här med att hela tiden dela in i flick och pojk, Hello Kitty och Bakugan, dam och herr, ena laget och andra laget. Som om det var en tävling.
Och på tal om tunga poster: Här i Finland har vi ju redan Tarja som president och Mari som statsminister, ändå är det en massa ojovoj om att "kvinnorna tar över".
Hallå, liksom. Det är redan både hänt och inte hänt.
Fast lika lön tack, och sen är all elitidrott lika värd.