Drömjobbet, usch

Har haft hemska mardrömmar de senaste nätterna men eftersom jag i mina drömkoder är så fruktansvärt tydlig ska jag inte avslöja dem alla här. Det är också möjligt att inte alla älskar att läsa om andras drömmar.


Men den här grejen bara, ifall någon skulle känna igen sig i det här med att panikera i onödan: Vaknade i morse man en faslig ångest över att jag hade gjort uselt ifrån mig på ett jobb. Jag hade fått ett eget soffprogram och skulle intervjua två personer för tv, en cool blond tonårstjej från en småstad som nyss blivit scoutad av en stor modellagentur och en snubbe som var cool av en anledning som jag inte minns. Inga vettiga frågor kom jag på, och på något sätt hade jag i situationen också lyckats missa att flickan var modell (hon såg helt normalsöt ut sådär som stjärnor ska göra när de inte utför uppdrag). På feedbackmötet satt alla och harklade sig, såg sura ut och undvek min blick.


När jag äntligen lyckades lösgöra mig från den här situationen hade jag redan hunnit ha ångest hur länge som helst. Onödigt. Och säkert mycket avslöjande.