Säkerheten på Saltkråkan

Eva kommenterar inlägget om kvinnorna på Saltkråkan: "Dessutom blir jag i vuxen ålder nervös på att ungarna kutar omkring på bryggor och klippor utan flytväst hela tiden. Skärgårdsbarnen som Tjorven kan ju dratta i och simma iland, men hur är det med de små Stockholmsglinen? Och Skrållan som tappar bort sig hela tiden. Ojoj så stressigt..."


Just det Eva! Jag har det lika svårt! I de scener som utspelar sig på klippor och bryggor och i båtar kan jag inte alls koncentrera mig på intrigen, har fullt upp med att noja över att Skrållan ska trilla i sjön. Och hur kommer det för övrigt att ingen har koll på om Skrållan klarar sig eller inte? Har ingen sagt till de större barnen dem att de måste hålla henne i handen hela tiden? Och vad håller de vuxna på med jämt och ständigt? Det är ett under att Skrållan överlever Saltkråkan. 


Och här har ni alltså en som vet: Fyra bast hamnade i sjön för någon vecka sedan, han fångade småfisk med håv från bryggan och sträckte sig lite för långt ut. Som en stucken gris skrek han på hjälp där han tryggt guppade vid bryggan med håven i ena handen och en fejk-crocs i den andra. Tack vare sin flytväst då alltså.


Sålunda anser jag att det snarast borde göras en ny Saltkråkanversion med knallorange flytvästar på alla ungarna i samtliga skärgårdsscener. Det ska väl gå att ordna med modern digitalteknik. (Om man samtidigt kan passa på att göra Malin lite mindre våpig är det ett plus.)