Gårdagens godnattsaga blev en succé för barnen och en flopp för mig. I boken Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen av Jonna Björnstjerna finns en suggestiv bild där lillebror Kanin med tomtens hjälp flyr från den otäcka delen av skogen medelst metro. Inte tunnelbana, märk väl, utan just metro, vilket gjorde igenkänningsfaktorn hisnande och spänningen intensiv i vår lilla sängbo.
Metrotåget i boken åkte i ett vindlande underjordiskt landskap, monstret i skogen flyttade efter förvecklingar hem till den underbara familjen Kanin, slutet gott. Barnen sov sött hela natten.
Själv drömde jag psykedeliska drömmar om de där metrotunnlarna; tillsammans med en kollega från läromedelsredaktionen åkte/sprang jag omkring där i ett vidrigt äventyr som slutade i någons död. Drömmens final gick ut på att jag polerade en gravsten i ett försök att kompensera.
Idag är jag en sliten människa. Ungarna får ikväll höra ett avsnitt ur Min kamp 2 (Knausgård) och/eller en korrektursnutt ur Peppes bok.
Telis kök
6 dagar sedan
just nu känns Knausgård som ett säkrare alternativ. jag lider av grav korrekturläsarångest. allt är fel.
SvaraRaderaPeppe, hur fånigt det än är att säga det i sammanhanget, men "du är normal"!
SvaraRaderaVi har också läst den där kaninboken, den var bra, för jag minns den än. Speciellt bilderna var väldigt fantasieggande.
SvaraRaderaDen är jättefin! Lite får jag plagiatkänslan av den men ändå inte helt. Gillar. Roligt att ni också läst -
SvaraRadera