Nå. Det är tydligen omöjligt att undvika kringmaterial om Darling River och Stridsberg. Alla pratar om den just nu och alla älskar den.
Det är bra, det är bra.
Och ikväll dukar Finsalongen upp för tv-kväll i divanen. Favoritprogrammet Babel lovar ett inslag med Sara Stridsberg och Daniel Sjölin som återvänder till Biskops-Arnö, där de båda i tiden gick skrivarkursen. Själv gick jag på skolan året efter Stridsberg och Sjölin och minns att deras kurs omtalades som "skandalkursen". Vi lär ha varit lugna i jämförelse, men ändå stormade det faktiskt också kring oss! En av eleverna gifte sig med en av lärarna, till exempel. Vad sägs om det.
Efter den två terminer långa och på åtskilliga sätt intressanta kursen skrev jag en kolumn som jag kallade "Sverige lärde mig ångest" och som i stora drag handlade om hur jag egentligen inte ens förstått hela begreppet ångest innan jag damp ner på ön där ångest var en dygd. En av de första rödvinsnätterna ringde jag hem och grät att jag aldrig skulle fixa att bo ön med alla som mår så dåligt. Det var helt enkelt en chock att möta autentisk och spelad ångest i en förvirrande mix.
Jag publicerade aldrig kolumnen, men jag står fast vid min tes: det var Sverige som lärde mig ångest.
Det rimmar illa
5 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar