fredag 24 december 2010

Rydbergsk jul

I vilket fall som helst tycker jag det är vackert med all denna snö. Minns ni alla de mörka asfaltsvarta jularna då julsångerna nästan kändes som hån? Hur förklarade ni snömyten för era barn? Att liksom det borde ... eller kan ... finnas snö, men nu ... finns det ingen? Växthuseffekten? Golfströmmen? Oturen?

Nu behöver man inte förklara, julen är vit och ser ut som i Tomten av Viktor Rydberg. Ungarna, snart 2 och 4, lånade boken i bokbussen (utan påtryckning från mig, obs!) och gillar den skarpt. Texten är förstås rätt ålderdomlig och också boksynta mor får ibland tänka till för att riktigt inse innebörden, men rytmen, stämningen, och det - som det förefaller - uråldriga omkvädet "Midvinternattens köld är hård/ stjärnorna gnistra och glimma. / Alla sova i enslig gård/ gott intill morgontimma." - ja, det fungerar verkligen in i märgen;

Månen sänker sin tysta barn,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.*

Och förresten, ni finlandssvenskar minns väl att det är julgubben som är julgubben? Tomten är en av de små medhjälparna, ok?


* Redaktörn njuter dessutom av den omsorgsfulla interpunktionen.

2 kommentarer:

  1. Klart det. Tyvärr verkar mina barn redan ha blivit lite miljöskadade av sveriges tv. Borde kanske banka sanningen i dem.

    Angående Rydbergs så var det fjolårets hit även hos oss. Enda sättet att få dem att somna var att hela familjen låg i sängen och lyssnade på dikten från skiva. Ungarna hade ju satt ut gröt åt julgubben och skulle kolla in när han kom och åt den.

    SvaraRadera
  2. JA, du MÅST banka i ungarna julgubbsläran!

    Intressant att den varit en sån hit hos er också. Men den ÄR bra.

    SvaraRadera