Harungarna, de försvann. Här i huset tror man att det var harmor som flyttade dem till ett bättre ställe, och nästan vad som helst är ju bättre än fem grenar i kors vid en tvättstuga med strävhårig tax på några meters håll. Här i huset tror man alltså inte att kråkan/måsen/rovgöken blev mätt i magen på harpalt.
Harmor rör sig fritt här på gården bland lekande barn och glittrande cyklar. Hon är stor, smäcker, orädd med långa muskulösa ben. Hon betar lugnt, äter upp växterna i rabatten eftersom det är hon som äger gården. Hon har ett vackert face men är svår att fotografera. Blodet i hennes ådror är blått. Hennes humör är grönt. Hennes ögon svarta.
Det blir alltså inget foto, bara den här kortfattade rapporten från en som skär gul lök i soligt kök och tittar ut genom fönstret.
Telis kök
4 dagar sedan
Jag håller också på att hon har flyttat dem! Ni får nog se dem igen när dom är lite större. I Runosmäki fanns en massa harar, bland hundratals hundar och höghus, och jag såg ofta deras ungar, både små och större.
SvaraRaderaHoppas du har rätt. Men jag undrar lite var hon kan ha gömt dem? I tallbusken? Under granen? Under rutschkanan? Under Fröjdmans balkong?
Radera