Önskas: djupa motsatser, hvilka nått harmoni

Tappade geisten här lite. I fredags lade jag upp ett ganska långt blogginlägg innehållande brev från en okvinna, översättning och kort egen kommentar, och så syntes bara de två första meningarna. Tänk det. Något med överföringen från Outlook kanske.
Blev helt håglös och modstulen av Bloggers och internets ondska, erfor skrivstopp och trötthet, alla delar överdimensionerade. 
Fick sen natten till idag praktisk information om att vårt hem våldgästas av magvirus, och magvirus i sina samtliga stadier är ju just kända för att förstärka håglöshet, skrivstopp och trötthet.


Men jag läser en cool bok. I den boken citeras bl a Ellen Key som skriver om hur idealkvinnan skulle vara. Sådan läsning kan man plåga sig med kvällar som den här.

Min ideala bild af framtidskvinnan - och när man målar idealbilder behöver man ju icke neka sig något - är, att hon ska vara ett väsen af djupa motsatser, hvilka nått harmoni. Hon skall te sig som en stor mångfald och en fast sluten enhet; en rik fullhet och en fullkomlig enkelhet; en genombildad kulturvarelse och en ursprunglig natur; en starkt utpräglad, mänsklig individualitet och en hel uppenbarelse af det djupast kvinnliga. Denna kvinna skall förstå allvaret i ett vetenskapligt arbete, i ett strängt sanningssökande, i ett fritt tänkande, i ett konstnärligt skapande. Hon skall inse nödvändigheten i naturens lagar och utvecklingens förlopp; hon skall äga solidaritetskänsla och samhällsintressen ...

Tankebilder, 1922


En fridfull natt önskas.