Vaknade en minut i sex av en mardröm om barn i Syrien. Om torterade barn, om kidnappade barn. Betonggolv. Naglar.
Det minsta man kan vänta sig är väl mardrömmar. Man sitter på sin bekväma röv och läser Rädda Barnens larmrapporter om syriska barns vittnesmål. Tanken på den sexåriga pojken lämnar mig inte. Jag kan inte se andra sexåringar utan att tänka på honom. Det är ett reellt problem i mitt liv och det är mitt plikt som privilegierad att hantera det.
Jag har ändå inte mandat att blunda, det kan inte vara en lösningsmodell. Jag vill tro att det är bättre att veta än att inte veta. Medvetenheten om det fasansfulla om sker i den här världen, alltså i vår värld (inte i nån annan värld utan HÄR - och det händer BARN, HÄR, NU) måste ha en konsekvens. Att tvinga sig att veta, att inte blunda mer än nödvändigt, påverkar världssyn, moral, tänkande, politisk ståndpunkt. Det påverkar hur jag behandlar barn i min egen närhet. Det påverkar min blick. Betraktandet av det fasansfulla kan inte vara förgäves.
På vägen till jobbet går jag igenom twitterflödet. En syrisk pappa, Token Geezer, skriver: "You people who don't 'give a fuck' should see my 2 year old when I´m trying to tell her what to do."
Jag scrollar vidare: folk klagar över att behöva åka till bokmässan i Göteborg.
Det rimmar illa
6 dagar sedan
Inga kommentarer, inga kommentarer. Ja. Vad kan man säga? Jag tänker också på det, mycket. Vad kan man göra? Ingenting alls, tydligen.
SvaraRaderaVi kan säga att vi aldrig kommer att låta det hända igen - men det stämmer ju aldrig. Det händer ju om och om igen, överallt.
Men jag undrar nog lite: varför mobiliserar sig ingen? Varför denna passivitet? Var finns insamlingarna? Demonstrationerna? Och var, var, var finns Syrienflottiljan? Gaza är helvetiskt, visst, men Syrien är oändligt mycket värre. Âr det inte dags att kliva ombord och åka iväg?
Ack.
Fast jag skrattar ännu åt den syrianska pappan Token Geezer - alltså är han verkligen syrian? Eller är det här nåt skämt som jag som vanligt inte fattar?
SvaraRaderaFör det första: Geezer, ja. Verkar vara en fake, det hade Jolin upptäckt. Känner mig lättlurad! ÄR lättlurad.
SvaraRaderaOm det andra, svårare: Ja, jag har också den där känslan av att VARFÖR GÖR VI INGET. Det sägs att ingen kan göra något, men är det verkligen så? Det verkar så himla cyniskt och samtidigt lite som en axelryckning.
Att överhuvudtaget prata /skriva om andra saker medan det där pågår känns i sig som en omoralisk handling.