Varför känner jag mig som kvinnan vid ratten? Det om något är väl ett förlegat begrepp? Varannan bilist måste väl vara kvinna idag? Eller okej, kvinnliga yrkeschaufförer är väl fortfarande i minoritet, men privatbilister? Eller är det alltid och per automatik "pappan" som kör (utom om "pappan" "tagit")? Jag hör liksom inte hemma där. Alla signaler säger så.
Men min man har inget körkort så jag kör alltid. Jag är kvinnan vid ratten. Jag ser det som en sak man gör för att det ska göras, lite som en hushållssyssla.
Borde man klistra en Baby-on-board-skylt i bakfönstret? Kanske det är det sista man ska göra, det kanske bara triggar dårarna?
Varför får man inte lära sig det sociala spelet på vägarna när man gick i bilskola?
Ok, jag gick inte i bilskolan, min pappa lärde mig. Men frågan kvarstår.
Det sociala spelet på vägarna. Hjälp. Den sista manliga domänen? höll jag på att skriva tills jag mindes att det väl finns en hel drös av dem. Själv har jag svårt att tänka som en bilist, jag tänker att det är bra om alla kommer så smidigt fram som möjligt och vid liv, oskadda, gärna glada. Töntigt! På vägarna är alla hårda och anonyma. Man sitter ombonad i sin egen cityjeep och lyssnar på sin egen musik och har sitt eget mikrosammanhang som är mer värdefullt men också snabbare och mer likgiltigt än andras.
Tycker nån annan att hela grejen känns en aning virtuell? Ändå är det ju högst verkligt att köra bil: karossen, däcken, friktionen, farten, kraften. Den vardagliga mjuka foten på den likaså vardagliga, till utseendet anspråkslösa pedalen.
Är man såld om man börjar tänka för mycket på allt detta?
Ja, man är såld då. Så man ska tänka odramatiskt på det. "Naturligt."
Man kör, c'est tout.
Mmm, ibland tycker jag som du, att det känns ganska overkligt. Det är för lätt, på något sätt. Trots vardagligheten finns det lite sci-fi känsla över att kunna susa fram i en plåtlåda bara genom att vicka lite på foten.
SvaraRaderaAnnars tycker jag att det är mycket lättare att köra i England. Tydligare regler, mindre krav på att kunna skilja på höger och vänster och ha koll på vilka vägar som kan tänkas ha triangel etc. Mindre plats för hårda dårar, åtminstone här på landet. Fast vägarna är smala och slingriga så känns det ganska tryggt.
Men där måste man ju köra på fel sida av vägen! Å andra sidan - jo, jag har också tyckt mig märka att det är mindre macho på vägarna i England. Och på Gran Canaria var det minsann riktigt gentlemannastil på körandet. Knappat hann man nalkas ett övergångsställe så stannade alla bilar. Här i Finland gasar ju bilisterna vid övergångsställe.
SvaraRadera