Hängmattan

Det är ju också när och hur man läser. Just nu ser lässituationen ut så att jag lägger mig i hängmattan mellan eken och silverpilen och det är eftermiddag och barnen sover sin dagssömn. Jag läser förbryllat några sidor i Patti Smiths Just Kids, antecknar en rad, tittar uppåt mot trädkronorna på den moderlösa ekorrungen som kanske eller kanske inte leker där - och slocknar.

Det är den bästa sortens sömn. Absolut nödvändig men samtidigt stulen och lyxig.

Den bästa sortens läsning också. Totalhedonistisk och hänsynslöst reflekterande, nästan hemlig.

När jag vaknar är det alltid någonting som har förändrats. Det har blivit kallare eller så har det kanske börjat småregna. En radio som var avstängd står på, eller omvänt. Det är obehagligt. Man tänker på vad nytta man hade kunnat göra under denna timme. Och barnen ska väckas ur sin tunga eftermiddagssömn.