Sliten lång, slitna små brokiga

Också i afton får man nöja sig med att citera, nu Carin och Stina Wirsén ur deras jättefina bok en liten skär och alla tvärtemotiga brokiga som vi lånade i bokbussen igår kväll.

En brokig är lång

en annan är liten.

Den lilla är pigg

den långa är sliten.

Fast också de små brokiga är slitna just nu, verkar det som. Ett utschasat folk detta. Själv började jag nästan gråta när jag läste denna vers i samma bok:

Moster är snäll

men faster är stygg.

Kusinen är rädd

liten skär är trygg.

Nå. Ni fattar att jag inte kan konsumera socialrealistisk film, konst eller litteratur för tillfället.

Mera osentimentalt: den Wirsénska boken är klart rekommenderad läsning. Tjusig rumpa på slutet som bonus för alla som råkar befinna sig i en viss utvecklingsfas.

Kära bokbuss

Tänk att det finns bokbussar! Det ju är helt otroligt i dessa högertider. Alltså, en buss full av böcker som stannar utanför ens hus - ja - exakt utanför vårt hus faktiskt. Trafikmärket med parkeringsförbud som bär tillägget "Gäller ej bokbussen" ... Så fint.

Jag blir varm och samtidigt skraj av hela härligheten. Varm för att biblioteket för mig representerar själva kärnan i välfärdssamhället, skraj för att jag har en känsla av att denna lena kärna är konstant hotad. Biblioteken är för bra för att vara sanna, bokbussen måste vara en dröm. Så bästa människor i frack med ordnar: kom ihåg att låna flitigt, rösta med lånekortet!


Ikväll är det bloggala här i Helsingfors. Jag ska vara någon annanstans, men eftersom det är bloggpristider tar jag tillfället i akt att berätta att Finsalongen fått Kolofontpriset! Värdinnan är stolt och glad!