Svenska dagen firas idag alltså. Här hissas flaggan med glädje. Det gotiga från igår är blott ett minne, nu är man rosig och rufsig i gråvädret.
Ska småningom träda tillbaka i nuförtin men först vill jag prata lite snabbt kring hur fin jag finner Modersmålets sång som Johan Fridolf Hagfors skrev 1898: Den äger viss mäktighet och balanserar precis på gränsen mellan lite för mycket patos och på riktigt, kraftigt bra. Vi brukar ha den som snapsvisa, och då ska ni veta att vid vårt bord är snapsen inget att skämta med. Brödet, snapsen, fisken.
För den som inte kan sången utantill/ aldrig hört om den/ annars bara vill njuta -
Modersmålets sång:
1.
Hur härligt sången klingar
På älskat modersmål!
Han tröst i sorgen bringar,
Han skärper sinnets stål.
Vi hört den sången ljuda
I ljuvlig barndomstid,
och en gång skall han bjuda
Åt oss i graven frid!
Du sköna sång, vårt bästa arv
Från tidevarv till tidevarv,
Ljud högt, ljud fritt från strand till strand
I tusen sjöars land!
2.
Vad ädelt fädren tänkte,
Vad skönt de drömt en gång,
Det allt de åt oss skänkte
I modersmålets sång.
Hur våra öden randas,
Den sången är oss kär.
Vår själ i honom andas,
Vår rikedom han är!
Du sköna sång, vårt bästa arv
Från tidevarv till tidevarv,
Ljud högt, ljud fritt från strand till strand
I tusen sjöars land!
Hur härligt sången klingar
På älskat modersmål!
Han tröst i sorgen bringar,
Han skärper sinnets stål.
Vi hört den sången ljuda
I ljuvlig barndomstid,
och en gång skall han bjuda
Åt oss i graven frid!
Du sköna sång, vårt bästa arv
Från tidevarv till tidevarv,
Ljud högt, ljud fritt från strand till strand
I tusen sjöars land!
2.
Vad ädelt fädren tänkte,
Vad skönt de drömt en gång,
Det allt de åt oss skänkte
I modersmålets sång.
Hur våra öden randas,
Den sången är oss kär.
Vår själ i honom andas,
Vår rikedom han är!
Du sköna sång, vårt bästa arv
Från tidevarv till tidevarv,
Ljud högt, ljud fritt från strand till strand
I tusen sjöars land!
