36,62

Jag har inte sett Nymphomaniac ännu, däremot har jag läst en hel del goda texter som handlar om den eller tar avstamp om den. Jonna på jobbet, där jag inte är, eftersom febern hemsöker barnen i hushållet, mejlade mig just en länk till Karin Johannissons DN-essä Absolut gehör för extasens ögonblick.

Texten är så tät att jag måste läsa den flera gånger, den innehåller så mycket intressant och komplext - det här är en essä som borde vara en hel bok.

Det slår mig också att jag ofta läser Johannisson när jag själv eller någon i min närhet har feber, hon hör ihop med gränstillstånden, hon lyfter gränstillstånden och resonerar kunnigt och känsligt kring dem utan att suga för mycket mystik ur dem.

Bara att läsa essän nu fick mig att känna mig febrig, men medan jag skrivit det här har jag haft termometern under armen: stadigt 36,62.