Lägesorientering. #pörtet.

Har intrycket av att folk försöker orientera sig i Finland 2011 utav bara helvete. Gäller samma regler? Är det allvar? Vad ska hända, får man vara skraj, vad ska man göra - avvakta, sticka sin kos eller bli politiskt aktiv? Ska man bara låtsas som om inget hänt, själva sannfinländska åsikterna har ju ändå funnits hur länge som helst nu?
Det är som vilket trauma som helst och precis som folk i andra sorters chocker - som efter terrordåd - sneglar man på varann: röstade den där på sannfinländarna? Hon där?


Här i #pörtet har vi i afton diskuterat varför sannfinländarna kallas högerpopulistiskt parti. De är väl mot segregeringen i samhället vad jag kan begripa, då borde de väl kallas vänsterpopulister? Trots att jag personligen sympatiserar med vänstern tror jag att det skulle ha varit bättre att prata om vänsterpopulism, eftersom begreppet vänster fortfarande är så problematiskt för många. Ordet "vänster" kanske kunde ha avskräckt många med vänstervärderingar, som sedan hade röstat på nån annan - eller nå, låtit bli att rösta alls, vilket kanske ändå måste ses som det sämsta alternativet ifall man vill påstå att demokrati är något att hänga i påskriset. (Det finns folk i min närhet som per def verkligen ogillar t ex Ny Tid, vilket jag har svårt att begripa eftersom samma personer tycker det ska vara god kommunal sjukvård och hyfsad socialpolitik i allmänhet. När jag pratar med de personerna undrar jag om vi alls pratar om samma sak när vi tror att vi pratar om politik. Jag misstänker att vi pratar om bilder, om historia, om våra döda släktingar och de oförrätter de fick stå ut med.)


Återigen bevisas det att vänster och höger är imagemarkörer. Vänstern är vild, högern normen. Nån säger "jytky" och en hel nation engagerar sig i ordets etymologi. Det var ett smart ordval av Timo Soini, han ledde genast in alla på avvägar.


#pörtet. Vi sitter här och internet går på sticka, långsamt. Det är fortfarande vinter. Vita, envisa, frasiga fläckar. Imorgon islossning hoppas vi (mycket fisk). Tog med mig Stefan Sundströms trädgårdshandbok Stefans lilla gröna, där författaren säger en hel del bra saker om att försöka ha sin egen täppa och idén med det stretandet. Måste tanka lite gröna värderingar nu, de ska ju försvinna ur riket annars är det tänkt.