torsdag 5 september 2013

Två språkspaningar

1. Har ni märkt att ordet "även" har börjat användas mer frekvent i vardagligt tal och vardaglig skrift? Gillar det.

2. Det finns numera en enda preposition i finlandssvenskan, nämligen prepositionen "till".  "Hon var dum till mig", "Det är svårt till mig att skriva med penna", "Berätta till mig!"
Det kommer säkert från finskans lle-konstruktion (minns inte den grammatikaliska benämningen) som används på motsvarande sätt.
Gillar det inte alls.

6 kommentarer:

  1. Va, det senare fenomenet är vi (lyckligtvis) helt förskonade från (till? hehe) i Österbotten. Vilket förstås styrker teorin om att det är influenser från finskan som spökar.

    SvaraRadera
  2. Haha! Den där senare har jag precis märkt ut, med väldans röd penna i en text. Inte min.

    SvaraRadera
  3. Nämen huj! Till!? Finns även andra ord man stör sig på. Helt själv.

    SvaraRadera
  4. Intressant med den här geografiska kartläggningen. Malin, "till" blir vid sin läst i Österbotten alltså, men Mia, är var det en åboländsk skribent du rättade?

    Situationsdiktarn, är det alltså "bo själv" och sånt du retar dig på?

    SvaraRadera
  5. Klart det. Men mycket annat också.

    Till låter inte alls åboländskt. I mina öron skorrar det Mattlidenskt.

    SvaraRadera
  6. Ärligt talat. Heh. Tror bestämt inte att det var nån åboländsk skribent alls. Utan, herrijess, en österbottning. Vart är världen TILL väg?

    SvaraRadera