fredag 31 januari 2014

Varumärke?

Ett ögonblick. Vad är grejen med att en nation ska vara "ett varumärke"? Begreppet dyker upp titt som tätt nu när Kulturfonden och Guggenheim diskuteras. 

Varför vill jag resa till vissa länder, varför intresserar de mig? En del geografiska lägen är mera lockande än andra, men annars attraheras jag av sådant som hör till landets kultur, sådant som är unikt för just det stället. En stämning, ett sätt att vara på, en positiv fördom. Konstnärskap från landet. Litteratur, film, bildkonst. Naturen. Kaféerna. Maten. Dofterna. 

Finland är känt för sin goda skola, men den goda skolan utvecklades inte för att den skulle piffa upp "varumärket Finland". Mumintrollen drar hit turister, men Tove Jansson skapade dem inte för att göra Finlandsbilden gosig. 

Jag tänker alltså att det kunde vara bättre arbeta på att vara en lycklig och fungerande nation med vitalt konst- och kulturliv än att göra jättesatsningar på monument som sedan kräver ständigt underhåll och ekonomiska resurser. 
Också om man tänker på "varumärket".

8 kommentarer:

  1. Håller helt med dig. Jag hade ett samtal med en formgivare/arkitekt för ett tag sedan som sade att dom mest lyckade städerna (både ur invånar- och turistsynvinkel) är dom som satsar på sina invånare, dom där man strävat till att göra den till ett så bra ställe som möjligt att vara på. Dom misslyckade är dom som satsar på saker som dom tror att andra tycker att är siistiga. Helsingfors är tyvärr en stad som satsar på att imponera andra, men skiter blankt i sina egna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid ett uselt koncept att satsa på att imponera på andra!

      Radera
  2. Varumärke är ett utstuderat paket. Innehållet verkar mindre viktigt.

    SvaraRadera
  3. Trygve Söderling slog huvudet på spiken när han skrev så här i Nya argus för några år sen:

    "Kruxet är att en utredning av typen ”Varumärket Finland” är ett hypernationalistiskt projekt: det uttalade målet är att peppa upp just den finländska självkänslan. I välkänd självhjälps- och företagsseminarieanda ska vi hitta vår ”inre hjälte”, gå omkring och mumla att vi som finländare är starka, kloka och vackra. Däremot ska vi blunda för realiteter som arbetslöshet och växande ojämlikhet, skolmassakrer och självmordsstatistik, eftersom kritiskt tänkande som beaktar hela bilden kan störa den mysiga stämningen. ”Finland är redan nu det bästa landet i världen” säger rapporten på sin första sida."

    Inget negativt får söla ner varumärket Finland. Det som jag tycker är på riktigt skrämmande med varumärkestänkandet är att allt börjar kretsa kring att konstruera bilder av hur något ter sig, utifrån sett, Jag skulle nästan hävda att en sån mani skapar sitt eget slag av förvrängning av verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ej bra helt enkelt!
      Tack för att du påminde mig om Trygves text, minns att jag läste den då (och nu spottade jag ur mig en liknande åsikt - så formas vi.)

      Radera
  4. ser man på, du är tillbaka, det var så länge tyst här i nåt skede att jag har glömt att titta in här!

    jag tycker janne wass skrev nåt bra på fb för nån månad sen, han citera nån text "albania - known for its fertile soil" och konstatera nåt i stil med "ja, det är ju just det man tänker på när man tänker på albanien".

    jag tror det är helt hopplöst att försöka styra vad det är som folk tänker på när dom tänker på nåt så gigantiskt mångfacetterat som ett helt land. dom flesta tänker säkert på lappland och jultomten och en massa helt grymt kitschiga stockstugor, verkligen inte ett mastodontmuseum i södra kajen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Word sidu.
      Och ja, jag medger att jag inte följer bloggarens gyllne regel, dvs att uppdatera regelbundet. Uppskattar att du ändå tittade in! Gillar att ha dig här.

      Radera