Ibland tänker jag på hur saker låter på finska. Saker kan låta mycket olika på finska, hela språket kan låta som (minst) två olika språk beroende på hur man talar det. Finska kan låta oöverträffligt intellektuellt och vittert. Finska kan också låta oöverträffligt aggressivt och deprimerande. Jag känner inte till något språk där diskrepansen är så stor, men så kan jag inte så väldigt många språk heller.
I vardagsfinskan, till exempel bland föräldrar och barn, har jag lagt märke till en fin och en jobbig konstruktion som jag vill dela med mig av.
Först den jobbiga:
(till barnet:) Tule nyt sieltä.
Betyder ordagrant: Kom nu därifrån. Det ligger en kritik i frasen - Måste du vara där? Kom bort från det där fåniga stället. Signalerar otålighet.
Den fina:
Tulehan!
Betyder helt enkelt "kom" men med en för finskan typisk grammatikalisk finess på slutet som mildrar imperativet så det blir mera en positiv och vänlig uppmaning. Ändelsen har säkert något fiffigt grammatikaliskt namn men det har jag nog aldrig lärt mig.
Det rimmar illa
6 dagar sedan
Jo finska är verkligen intressant.
SvaraRaderaInstämmer med föregående talare: Tack för att du delar med dig av de grammatikaliska finesserna. Och så säger man väl "hen" hela tiden hos er, har jag fattat det som.
SvaraRaderaEller hur är det egentligen med detta...?
Intressant, samtidigt undrar jag vad "Tulehan nyt sieltä" då signalerar.
SvaraRaderaSituationsdiktaren, jo.
SvaraRaderaHa Ola, på finska har man alltså inget "han" och "hon" utan det heter "hän". Men det är ju bara ett han med två pråliga prickar ovanför a:et - dvs syns på inget sätt i det praktiska lifvet.
Varför kan man inte kommentera på din blogg?
Jolin: Det är skedet just före man förvandlas till den där vidriga föräldern du vet. Ytan krackelerar lite men man försöker fortfarande låta som en snällissss.
Du har så rätt. Finskan är ett oerhört poetiskt och mjukt språk, å ena sidan. Från den andra sidan, den vidriga föräldrasidan: det där att man fräser till sitt barn "det lönar sig inte", precis som om barn skulle räkna ut att det lönar sig/inte lönar sig att ge uttryck för att man är hungrig, trött, frysa etc...
SvaraRaderaDet var just vad jag trodde: Då duger det inte att införa en ynka ny vokal, så att säga, för att betvinga könsmaktsordningen..? Det tror man nämligen på kultursidorna här i Sverige, verkar det som. Och hellre två pråliga prickar, i så fall.
SvaraRaderaPå min blogg kan man inte kommentera för nånstans måste samtalet upphöra också, tänkte jag mig. Och så slipper man en massa spring i dörrarna och ovälkomna gäster! Hm. Men dubbelmoralisk som jag är våldgästar jag då och då andras trevliga bloggar istället, som synes...
Aha! Din blogg är alltså internets slutpunkt, på nåt sätt. Bra!
SvaraRaderaSkulle ha skrivit något otroligt skamligt: har ej läst Vikbodagböckerna, endast din sportlitteratur! Kommer att bättra mig.
Haha, tack ändå. Och skam den som ger sig!
SvaraRaderaAnna: Jag tänker mig snarare "Tulehan nyt sieltä." som en sån där tsuitsui, kalla på kattungen komkomkom-kallande. Men det har väl att göra med hur jag hör det sägas.
SvaraRadera