Rapport: nordhorror

Alors, på onsdagskvällar går det att se nordisk spännings-tv av hyfsad kvalitet på FST5. Först sänds det danska politiska spänningsdramat Borgen om statsministern Brigitte Nyborg Christensen och genast därpå Bron, som är en svensk-dansk produktion och som tar avstamp i en halv kvinnokropp hittad exakt mitt på Öresundsbron.
Egentligen har jag övervägt att bojkotta samtliga mordproduktioner som tangerar mördade kvinnor (=prostituerade, visar det sig alltid sen), men jag föll för den svenska polisiennens aspergerkaraktär och följer därför slaviskt Bron. 

Gillar därtill danska språket, beundrar bland annat hur de använder "hold käft!" i de mest osannolika kombinationer. "Håll käft vad du är snäll!" kan man till exempel säga, om jag nu fattat saken rätt. Gillar också spänning men inte allför brutala saker, och detta begär modereras också mycket väl av nordisk tv.


Och hej mera nordisk spänning: idag har jag på metron haft sällskap av dame Christine Falkenland och hennes infernaliska Sfinx. Christine Falkenlands författarskap är kanske ett sådant som man följer privat, kanske inte orerar om så mycket utan mera tycker att man har ett ytterst privat förhållande till? Infernaliskt är det i vilket fall som helst.


Fast nu, flera timmar innan nordisk spännings-tv ska börja, sitter jag här med makaronilådan i ugnen och en aperitif som består av rödbetssherry och hoppas på att lådan ska bli klar i tid och att tvätten ska lägga in sig själv i skåpen, att toaletterna (2 st!!) ska skura sig själva och att jag utvecklar en parallellperson som kan lägga sig och sova en lång natt medan det här jaget tittar på Borgen och Bron, så vem vet hur spännande det hela blir till slut.

White linen

Hälsningar från en hotellsäng som strax ska lämnas. En mycket spökig kvinna vakar över mig från tavlan på väggen, hon lyfter på en motorhuv, man undrar varför? Hon ser inte ut att ha för avsikt att åtgärda oljan eller så.

Är i Göteborg på bokmässa sedan igår eftermiddags, fast just mässan har jag ännu inte sett så mycket av. Istället avancerat och tillfredsställande manussamtal som inom kort kommer att utmynna i en mycket läcker och obehaglig bok, sedan var det redan kväll, sedan träff med Jögge, sedan träff med Titti som kom med ett oemotståndligt litterärt förslag, sedan av Ödet arrangerad spontanträff på Gläntafesten med en försvarlig del av de karaktärsstarka och nobla människor som gick på Biskops Arnö samma år som jag.

Sinnet är glatt. Lakanen frasar. Nu bör aktivitet ske, får inte missa Christine Falkenland.

Bonus: Läser med förtjusning detta, som Book cover girl skriver apropå bokmässan:

Ibland känns det som att hela bokbranschen bara består av gubbiga gubbar och flickiga flickor. Gubbarna är jättegamla och har supermycket status och makt. Flickorna är alltid skitsöta och jätteduktiga. Då är det tur att förlagstanterna finns. Flickorna kommer oundvikligen att med tiden förvandlas till förlagstanter, som skulle kunna ses som en hybrid med det bästa från gubbarna och det bästa från flickorna. Förlagstanterna är superkompetenta, tar ingen skit men också roliga och sympatiska. De ÄR svensk bokbransch. Inte flickorna, inte gubbarna - tanterna.