Jag ville inte läsa recensioner av Siri Hustvedts nya bok The Blazing World innan jag kommit igenom boken, så jag gjorde inte det. Det är en strategi - böcker som jag vet kommer att vara viktiga för mig vill jag inte ha någon annans åsikt om innan mitt egen upplevelse är klar.
Nu har jag börjat surfa runt på texter om Blazing - och slutat. Ingen har ju förstått boken som jag, ingen har samma relation till boken som jag, ingen har blivit läst av boken som jag. Jag vill inte läsa värdeomdömen - alla texter är trä i jämförelse med det guld jag hittat i Blazing.
Det är en ynnest att ibland få en sån relation till en bok. Njuter av läget. Och när jag nu börjat läsa Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie känner jag mig helt hög på litteraturen. Det skrivs helt enkelt så sjukt bra böcker här i världen. Är det inte stort?
Andlighet, religion och dialog
9 timmar sedan