onsdag 15 maj 2013

Ondskan hos Carl Larsson

I går kväll när jag stod och lagade middag och hade glömt att ha i hälften av den anvisade mängden makaroner i makaronilådan tog jag en kall öl ur kylen och twittrade "Kan man int bara få förvandlas till en sån där Carl Larsson-kvinna?"
Ni vet scenen. Ni vet lockarna i tinningarna? Det rena förklädet. Ljus nordisk blond belysning. Stora rum, kakelugn, trägolv, löpare, linne, vedspis, katt.

Kvickt fick jag svar från Ida-Lina, som skrev att hon var livrädd för Carl Larssons målningar som barn. Detta ska ha haft att göra med Karin Larssons och den yngsta flickan Larssons ögon som de skildrades i familjefaderns konst.





Det här är MYCKET intressant, tycker jag!

6 kommentarer:

  1. Carl Larssons familjeidyll är ganska vidrig, tycker jag. Nej huj för hemfrid med ondskefull olycka i mellanväggarna

    SvaraRadera
  2. Din rubrik satte genast igång tankarna. För just det, vem tänker sig att ondska och Carl Larsson går att kombinera. Nu vet jag absolut inget om hur han var som person, vilket minna L verkar ha mer koll på. I så fall är det ju verkligen intressant att Ida-Lina kunnat se blickarna i barnens ögon. Huu.

    SvaraRadera
  3. minna L, jag blir nyfiken på om du alltid uppfattat en vidrighetsvibb i Larssons konst eller om du baserar vibben på biografin? Själv har jag helt lugnt köpt idyllen, men så har jag kanske inte tittat tillräckligt noga.

    Situationsdiktaren, sen skulle det ju också vara intressant att veta om det var Larssons avsikt att måla in lite evil, eller om det är våra moderna skräckfilmsförstörda ögon som ser det, eller vad. Vill gå en kurs som heter "Ondskan i Carl Larssons idyll"!

    SvaraRadera
  4. Jamen, ja! Kommer med på kurs bara du hittar en. Kanske här finns nån med fakta nog för att hålla föreläsningar? Anyone?

    SvaraRadera
  5. Mest har jag avskytt myten kring gåbbfan.
    Jag tänker på Karin och barnen i hemmmet som han ständigt skulle avbilda. Jättelik fet katt som leker med instängda möss? Alla gillar katten men ingen vill ha möss.
    Hans konstnärskap är både egoistiskt, utelämnande och incestuöst och när han kryddar med bockhorn och svans blir det bara vämjeligt.

    SvaraRadera
  6. Uff, Minna. Det du säger är triggande! Nu måste jag ta reda på om det gjorts nån film eller bok eller nånting med det här perspektivet på Larsson. Vet nån?

    SvaraRadera