En älg och två kalvar över vägen. Filmnovisen.

Åter i Finlands Florida. Tori Amos och jag i l´heure bleue, igen.
Strax före Skogbyavtaget en älg och två kalvar som knallade över vägen! Både jag och den mötande bilen hann bromsa, där stod vi sen och tittade på älgarnas framfart, den vita cityjeepen coolt chillande, jag med hazarden intryckt eftersom jag föredrog att inte få en långtradare i aktern. (Kände mig ändå lite hispig med hazarden, tuffhetsregel i trafiken är ju att man i alla situationer bör vidta minsta möjliga säkerhetsåtgärd).


Dagen började förresten mycket bra: manusmöte med Peppe Öhman som ger ut sin första bok Livet&barnet i höst. På eftermiddagen hade hon på sin blogg tyvärr avslöjat att jag trodde att Bangkok Hilton är ett hotell. Ja. Genant. (Jag hör Anna Bäck avlida nu.) Min cinematografiska allmänbildning är usel. Jag känner till Bob i Twin Peaks och mörkön vid soptunnorna i Mulholland Drive, det är allt. Och Antichrist vågar jag inte se, tittade på  trailern efter några glas vin en gång men blev för skraj direkt. (Fast Melancholia, vågar man se den? Jag älskade Riget. Har gått och blivit ganska mesig, barn får definitivt inte fara illa och ingen får slåss eller skjuta på allvar med revolver.)


Det står en ek och håller sina grenar över vårt hus här i Florida. Ekar har ekollon. Bonkbonkbonk.